En rolig överraskning!
Hallå!
Nu var det allt längesedan jag skrev något här. Kom ur fas ganska snabbt igen och se fanns inte riktigt orken där att skriva. Men nu gör jag ett nytt försök, för det är ju så roligt att kunna gå tillbaka i arkivet och läsa vad som hänt under åren. Lätt det bästa med att ha blogg. Vad har hänt sedan jag sist tittade in här? Jo David och jag har flyttat ihop och gått från nykära till sambos som försöker att inte mörda varandra ;) Nejdå, så illa är det inte. Skönt att ha en kille som kan laga mat, är spontan och som vet precis hur han ska charma mig; med lakrits och cola.
Vi har gjort om lite härhemma, en stor soffa har tagit över vardagsrummet och kontoret har förvandlats till ett barnrum. Nåja, det håller på att förvandlas till ett barnrum iallafall. Det är nämligen nästa stora sak som hänt. Under hösten fick vi en rolig överraskning, det har på något sätt flyttat in en bebis i magen på mig och förväntas anlända den 15 maj, vi är superglada över det såklart! Vi fick veta det i slutet av september när jag var i vecka 7 och nu är jag i vecka 18, så veckorna har verkligen sprungit förbi. Vi har hunnit vara iväg på ett ultraljud som visade att allt såg bra ut med bebisen, så efter det kunde vi andas ut lite. Men nu ser vi framemot nästa ultraljud som är nu i veckan, hoppas att allt ser lika bra ut då. Vi har hittills valt ut en vagn som vi ska beställa framöver, köpt en byrå som vi fyllt med kläder och diverse barnartiklar och nästa steg är att köpa spjälsäng och skötbord.
Lilla bebisen vinkade åt oss
Graviditeten i sig har inte varit så rolig hittills. Jag har mått väldigt illa, varit extremt trött, inte sovit bra på nätterna, haft riktigt jobbigt med hormonerna som gjort mig både ledsen, deppig och arg. Men nu verkar det ha vänt. Jag mår inte lika illa och kan äntligen få i mig mat, sover bättre på nätterna och mindre på dagarna och känner mig lite mer stabil, men har fortfarande lätt till tårar. Nu längtar jag efter att tydligt kunna känna bebisen röra sig, skulle lugna mina nerver lite. På jobbet vet alla att jag är gravid, det gick inte att dölja värst länge. Barnen är så gulliga och frågar varje dag om bebisen fortfarande är kvar i min mage och vill lägga örat mot magen för att lyssna om de kan höra bebisen haha.
Mycket nytt och mycket text, men nu ska jag föröska lägga in lite kortare och fler inlägg här då jag såklart vill kunna gå tillbaka och läsa om graviditeten.
